Hela vägen upp

Efter att ha sett utställningen så var det dags att gå upp på taket. Det enda jag kan säga är w o w ! Man går upp för en jättefin spiraltrappa och kommer ut genom en liten dörr. Då befinner man sig på den här enorma... terrassen, skulle jag säga att det är, med stora och små trappor, gångar under små mosaic tunnlar, det är svårt att beskriva platsen med ord, så här kommer några bilder.
 
 
 
 
Vi var där i nästan två timmar. Det tog ett tag att se allt och jag måste erkänna att vi spenderade ganska mycket tid längst uppe på terrassen. Vi var däruppe vid solnedgången så ljuset var helt perfekt för att ta bilder. Rekommenderar verkligen att ni ska åka dit på kvällen som jag gjorde om ni är där!
 
 
Precis innan vi skulle gå så såg vi hur personalen började förberedda inför kvällseventet och bandet tog fram alla sina instrument. Vi fick veta att de öppnar igen klockan halv elva på sommarkvällar och har ett band som spelar på terrassen och allt. Det måste vara jättefint eftersom jag såg att de ställde fram stora runda bollar på marken som var lika stora som stora pilatesbollar, och de var ljus. Det skulle vara helt magiskt. Vi ville komma tillbaka senare för att se den, men vi hade redan andra planer för vår sista kväll i Barcelona. Men man vet aldrig, det kanske blir nästa sommar istället.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0